Vem styr ditt digitala öde? Vikten av strategisk styrning för sigital suveränitet och kontroll

Vem styr ditt digitala öde? Vikten av strategisk styrning för sigital suveränitet och kontroll

Vi har i denna bloggserie rört oss från den grundläggande insikten om behovet av digital kontroll och suveränitet, via upphandlingens avgörande roll, till utmaningarna i att praktiskt förvalta öppna lösningar och hantera datadelning. Dessa är alla kritiska delar i bygget av en mer oberoende digital framtid. Men för att dessa insatser ska ge varaktig effekt och inte bara bli isolerade projekt, måste frågan om digital suveränitet lyftas till den strategiska nivån och förankras i organisationens styrning.

Digital suveränitet är inte primärt en teknisk fråga. Det är en fråga om makt, oberoende och strategisk resiliens. I en värld där digitala infrastrukturer och tjänster allt oftare kontrolleras av ett fåtal globala aktörer, och där geopolitiska spänningar kan få direkta konsekvenser för tillgången till digitala verktyg och data, blir organisationers förmåga att utöva kontroll över sin digitala miljö en verksamhetskritisk överlevnadsfaktor.

Vem i din organisation har det yttersta ansvaret för ert digitala öde? Är det IT-avdelningen? Juristfunktionen? Ledningsgruppen? Utan tydligt ägarskap och en strategi på hög nivå riskerar arbetet med digital suveränitet att falla mellan stolarna, reduceras till enbart efterlevnad av minimumkrav (som GDPR), eller att innovation drivs på ett sätt som ökar snarare än minskar riskerna och beroendena.

Riskerna med att inte ha en medveten strategi för digital suveränitet är påtagliga:

  • Ökad vendor lock-in: Utan krav på öppna standarder och interoperabilitet blir det allt svårare och dyrare att byta leverantör eller integrera nya lösningar, vilket minskar organisationens flexibilitet och förhandlingskraft.
  • Geopolitisk utsatthet: Data och system som lyder under jurisdiktion i länder med andra lagar (t.ex. molntjänster som omfattas av utländska underrättelselagar) kan utsättas för oönskad insyn eller till och med otillgänglighet vid konflikter.
  • Cybersäkerhetsrisker i leverantörskedjan: Bristande insyn och kontroll över tredjepartsleverantörers säkerhetsprocesser utgör en betydande sårbarhet som kan utnyttjas i cyberattacker.
  • Begränsad innovationsförmåga: Svårigheter att dela data internt eller med externa partners hämmar möjligheten att utveckla nya datadrivna tjänster och processer.
  • Förlorat förtroende: Särskilt för offentliga organisationer är medborgarnas förtroende för hur data hanteras centralt. Beroenden av externa, icke-transparenta aktörer kan underminera detta förtroende.

Att etablera en strategisk styrning för digital suveränitet innebär att dessa risker identifieras, analyseras och hanteras systematiskt på ledningsnivå. Det handlar om:

  1. Tydligt ägarskap och ansvar: Definiera vem eller vilka i ledningsgruppen som har det övergripande ansvaret för digitala beroenden och suveränitetsfrågor.
  2. Integrerad riskanalys: Regelbundet utvärdera digitala beroenden (tekniska, leverantörs-, geografiska) som en del av organisationens övergripande riskhantering.
  3. Strategiska principer och policys: Utveckla vägledande principer för t.ex. val av molntjänster, datahantering, användning av öppen källkod och standarder, som styr upphandling och arkitektur på en övergripande nivå.
  4. Kompetenshöjning på ledningsnivå: Säkerställ att ledningen har tillräcklig förståelse för de strategiska implikationerna av digitala val och beroenden.
  5. Långsiktig arkitekturplanering: Arbeta med en digital arkitektur som aktivt minskar kritisk inlåsning och främjar utbytbarhet och flexibilitet över tid.

Det handlar om en balansgång. Ingen organisation kan eller bör vara helt självförsörjande digitalt. Det strategiska målet är inte total isolering, utan hanterat oberoende – förmågan att fatta medvetna beslut om vilka beroenden som är acceptabla, vilka som måste minimeras och hur man bibehåller handlingsfrihet trots komplexa digitala ekosystem.

Att påbörja resan mot strategisk styrning av digital suveränitet kräver en ärlig diskussion på högsta nivå om organisationens utsatthet och ambitioner. Det kräver insikt i det komplexa samspelet mellan teknik, juridik, geopolitik och affärs-/verksamhetsmål.

Att ha en extern partner med erfarenhet av att facilitera dessa strategiska diskussioner, genomföra strukturerade riskanalyser av digitala beroenden och utveckla ramverk för digital styrning kan vara avgörande för att lyfta frågan från IT-avdelningen till ledningsrummet och omsätta den i konkret handling.

Din organisations digitala öde skrivs i de strategiska beslut som fattas idag. Är ni proaktiva i att styra er digitala framtid och säkerställa er långsiktiga suveränitet?